Vi matas också med de fina bilderna av våra fina, friska djur som går och pickar, betar på gröna ängar. Det är alltid sommar för våra svenska djur. Men är det verkligen så sanningen ser ut? Hur ser egentligen en värphönas liv ut i verkligheten?
Jag har valt att rikta detta inlägg helt efter vad våra svenska lagar och regler säger. Vad som är standard i Sverige. Det som kallas den fina svenska djurhållningen.
Det är vanligt att man inseminerar hönorna konstgjord väg för att skapa befruktade ägg. Hönan måste insemineras var femte dag medan tupparna regelbundet mjölkas på sperma. De befruktade äggen tas genast ifrån mamman och läggs i ruvningsmaskiner i ca 18 dagar. Därefter flyttas de till en kläckningsmaskin där de kläcks inom 3 dagar. I stora kläckerier så kan tio tusentals kycklingar kläckas på en gång (Sveriges lantbruksuniversitet, 2018).
Alla kycklingar kläcks, inte till sina mammor utan till tusentals andra små kycklingar i en fabrik. Kycklingarna tippas på rullband där de sen sorteras i rasande fart. Sjuka kycklingar och tuppkycklingar sorteras bort. De friska hönorna hamnar för sig. En riktigt duktig könssorterare kan sortera ca. 1200 kycklingar i timmen med bara en felmarginal på 4st (Sveriges lantbruksuniversitet, 2018).
I hela denna process så försvinner liksom fakta om vad som händer med alla tuppar. För ungefär hälften av alla små kycklingar tenderar att vara av pojkkön och dessa är ingenting värda i äggindustrin eftersom de inte lägger ägg. De är heller inte stora och köttiga nog till att användas till köttdjur.
Alla dessa små tuppar som föds avlivas direkt efter kläckning och utsortering. Jag tror att många tror i Sverige att vi har fina och lugna sätt att avliva djuren inom Svensk djurindustri. De två sätten som används mest för att avliva dessa små tuppar och sjuka djur är att de antingen gasas ihjäl i stora gaskammare eller så kastas de ner i en typ av köttkvarn och mals levande. Resterna efter tusentals små tuppbäbisar används som mat till minkar eller andra djur. Detta är standard och är helt accepterat i vår fina svenska djurhållning. (jordbruksverket, 2018). Det mals ner eller gasas ihjäl ca. 15.000 stycken levande och friska söta små gula pälstussar varje dag i Sverige.
@Djurrättsalliansen
Hönorna som sorteras ut skickas till en uppfödningsmiljö. Där går de i stora stallar tillsammans med tusentals andra små kycklingar. Eftersom man vill ha ägg året om så lever de flesta hönor efter ett ljusprogram med konstgjort ljus som ska stimulera hönan till att vid könsmognad börja värpa. Senare regler i Sverige säger att NYA stallar måste ha fönster för att släppa in dagsljus i stallarna vilket är ett problem för äggindustrin (Svenska lantbruksindustrin, 2018). Det betyder dock inte att redan existerande hönsstallar behöver installera några fönster. Här går de tätt tätt ihop och väntar på att de ska växa upp. När hönorna är småttingar och yngre än 3 veckor är det tillåtet att ha 55 kycklingar per kvadratmeter. När hönorna är 15 veckor gamla så får man "endast" ha 15 stycken hönor per kvadratmeter. Detta gäller frigående unghöns (jordbruksverket, 2018). Djur som har sin uppväxtperiod i burar har lite andra mått att leva i. Är kycklingarna 3 veckor eller yngre får det finnas 90 st kycklingar per kvadratmeter. När de är 15 veckor gamla är det tillåtet att ha 30 stycken kycklingar per kvadratmeter (jordbruksverket, 2018). Ta ett ögonblick och föreställ er hur det skulle se ut.
När de är 16 veckor gamla flyttas de till produktionsmiljön. Då är det ca. 2 veckor kvar tills de blir könsmogna. När de blivit könsmogna läggs det ungefär 90 ägg per 100 hönor och dag (Sveriges lantbruksuniversitet, 2018). I naturligt tillstånd lägger hönsen enbart ägg på våren och sommaren och oftast mellan 15-30 ägg. Men under mänskligt inflytande så plockar vi bort alla hönans ägg och hon försöker då ersätta dem hon förlorat med att lägga fler ägg. Vi använder också konstgjort ljus för att få henne att lägga ägg året runt (Svenska lantbruksuniversitetet, 2018). Detta är oerhört påfrestande för kroppen då benen lätt blir urkalkade av att tillverka så mycket äggskal samt att äggledarinfektioner är vanligt.
Hur lever då hönorna sina liv efter könsmognad?
Burhönsen är höns som lever hela sina liv i små burar tillsammans med andra höns. På 80-talet så beslutades att detta skulle vara olagligt då det var omöjligt för hönsen att ha ett naturligt beteende i dessa små burar. När man senare insåg att det inte fungerade att hålla alla dessa regler och samtidigt upprätthålla äggindustrin så ändrades istället hönsens behov av att kunna agera naturligt till ett behov av sittpinne, rede och sandbad (svenska lantbruksuniversitetet, 2018).
Burhönsen lever hela sin värpperiod på ett gallergolv. Hönan ska ha tillgång till foder och vatten. Man får hålla 16 hönor i samma bur. Varje höna i buren ska ha en yta av 0,060m2. Det är detsamma som 600cm2, vilket är stort som ett A4 papper.
@Djurrättsalliansen
@Djurrättsalliansen
Frigående höns inomhus är höns som går frigående på golvytor. Det finns system med bara en våning, där man då får ha 9 stycken värphönor per kvadratmeter. Bara 1/3 av ytan måste vara täckt av strö. Har man ett system med flera våningar med pinnar får du ha uppåt 20 hönor per kvadratmeter golvyta. Varje höna ska ha 15 cm sittyta på en pinne (jordbruksverket, 2018).
@Djurrättsalliansen
@Djurrättsalliansen
@Djurrättsalliansen
Hönorna lever i ungefär 75 veckor. Efter det anses de inte lönsamma längre då äggproduktionen börjar gå ner. De skickas då till slakt. Ytan inne desinficeras och nästa tusentals hönor kommer och ersätter de gamla (Svenska lantbruksuniversitetet).
Hur går då slakten till?
I Sverige så måste djuren bedövas innan de avlivas. Detta görs genom en bultpistol, elektricitet eller koldioxid (jordbruksverket, 2018). Hur detta ser ut är att djuret skjuts med en bultpistol i huvudet, gasas i en gaskammare eller får sitt huvud doppade i elförande vatten. Det finns även andra sätt att bedöva med el men när det gäller fjäderfä är detta vanligt. Detta ska alltså bedöva djuret så att det inte känner eller upplever själva avlivningen.
Själva avlivningen sker genom att man öppnar båda halspulsådrorna, också kallat att skära halsen av dem. Detta görs medan de hänger upp och ner så att allt blod ska rinna ur kroppen (jordbruksverket, 2018). De lever alltså fortfarande när detta görs. Här vill jag flika in att det pågått en enorm kampanj mot Halalslakt i Sverige. Halalslakt är alltså en slaktmetod där djuret ska avblodas medan det lever och alltså dö på detta sätt. Det är alltså absolut INGEN skillnad vad jag kan se mellan den slakt som är standard i Sverige och den halalslakt som alla högljutt protesterar mot. Bedövning innan slakt är en lag oavsett om det kallas halal eller ej.
Efter avblodningen ska personalen se till att djuret är dött innan man går vidare i nästa steg i slaktprocessen (jordbruksverket, 2018).
Att bedöva höns genom koldioxid innebär att de under 3 minuter utsätts för koldioxidgas (jordbruksverket, 2018) där de alltså förgiftas och kvävs och hysteriskt försöker komma undan och få luft. Försök att tänka dig själv. Att under 3 minuter tvingas andas giftig gas tills du till slut blir medvetslös.
Den vanligaste bedövningsmetoden för fåglar i Sverige är elektricitet. Bedövar man på detta sätt så måste halsen skäras av inom 20 sek efter bedövningen. Det är också regel på att personalen måste kontrollera att djuret är ordentligt bedövat innan halsen skärs av (jordbruksverket, 2018).
I stora slakterier hängs hönsen ofta upp med fötterna i fotbyglar på ett rullande band. Detta band med fåglar som hänger upp och ned, levande och vid fullt medvetande åker sedan vidare till ett elektriskt vattenbad. De hängande fåglarna doppas på sin väg ned i det strömförande vattenbadet för att på så sätt bli bedövade. Enl. jordbruksverket (SJVFS 2008:69) så får fjäderfän bedövas genom att man doppar huvudet i strömförande vatten.
@Djurrättsalliansen
Efter vattenbadet åker rullbandet vidare till en stor automatisk såg som helt sonika skär av halsen på hönorna. Problemet med detta är om hönan lyfter på huvudet vid vattenbadet är hon inte bedövad. Hönor är också olika stora så den stora sågen kan såga på lite olika ställen och efteråt ska det finnas personal redo att skära halsen av hönorna som sågen inte riktigt lyckats med (jordbruksverket, 2018). Man kan även använda en kniv till avblodningen och det finns även bestämmelser för hur denna kniv ska vara utformad. När större djur slaktas ska det göras stickkontroller för ordentligare kontroll av att djuret verkligen är dött utöver den visuella kontrollen. Detta gäller ej höns. Inget noggrannare än en visuell kontroll när rullbandet åker förbi behövs för att försäkra sig om att de är döda innan de åker vidare till nästa halt i produktionen. Det rekommenderas dock att den personal som kontrollerar visuellt att djuren är döda inte samtidigt har andra uppgifter (jordbruksverket, 2018).
@Djurrättsalliansen
Småkycklingar och andra smådjur får man även avliva genom att man slår huvudet med något hårt. Man kan även slita av nacken på djuren. Krossa dem i en köttkvarn eller mosa dem på annat sätt, till exempel att stampa på dem, svinga dem och slå huvudet i någonting hårt. Detta får göras helt utan bedövning (jordbruksverket, 2018). För att veta mer exakt läs källan.
Vad som händer efter själva avblodningen har jag inte hittat någon skriftlig information om men jag har däremot sett otaliga videor på hur rullbandet går vidare till att skolla hönorna så att fjädrarna lossnar. Här hoppas man ju att alla hönor är döda, men eftersom sågen inte alltid gör jobbet och en person sedan ska upptäcka de hönor som inte dött och avsluta jobbet så händer det helt säkert att levande hönor missas och skollas levande. Rullbandet går vidare och huvud och fötter slits av.
Ja detta var en liten sammanfattning av hur en värphönas liv och död ser ut här i vårt fina Sverige med de fantastiska djurskyddslagarna som gör att våra djur har det så bra och aldrig mår dåligt som djuren från andra länder.
Om ni vill veta mer så finns det MASSOR av fakta att hitta bara man letar. Mängder med videor och dokumentärer. Jag valde att skriva denna text med fakta utifrån våra svenska lagar och regler. Jag vill att folk ska förstå att våra svenska regler tillåter att detta händer varje dag, i massiv skala.
Alla bilder jag delat här kommer från djurrättsalliansens hemsida. Antingen från deras videor eller bilder. Gå gärna in där för att läsa mer och stötta dem. https://djurrattsalliansen.se/
Nedan följer länkar till de källor jag använt i denna text. Nästan allt skrivet är fakta från nedan källor. Men det finns en och annan liten fakta jag hört i dokumentärer mm.
https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/om-oss/avdelningen-for-fagel/lasvart-om-fjaderfa/avel-och-klackning/
https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/180577-har-mals-kycklingarna-levande
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/fjaderfan/slaktochannanavlivning.4.45fb0f14120a3316ad780001432.html
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/fjaderfan/mattforstallbyggnaderochburar/honsochkycklingar.4.6beab0f111fb74e78a780001693.html
https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/om-oss/avdelningen-for-fagel/lasvart-om-fjaderfa/lasvart-om-fjaderfa/
SJVFS 2008:69 ( http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b080001087/1370040990876/2008-069.pdf )
https://vimeo.com/261891758
https://djurrattsalliansen.se/
Jag har valt att rikta detta inlägg helt efter vad våra svenska lagar och regler säger. Vad som är standard i Sverige. Det som kallas den fina svenska djurhållningen.
Det är vanligt att man inseminerar hönorna konstgjord väg för att skapa befruktade ägg. Hönan måste insemineras var femte dag medan tupparna regelbundet mjölkas på sperma. De befruktade äggen tas genast ifrån mamman och läggs i ruvningsmaskiner i ca 18 dagar. Därefter flyttas de till en kläckningsmaskin där de kläcks inom 3 dagar. I stora kläckerier så kan tio tusentals kycklingar kläckas på en gång (Sveriges lantbruksuniversitet, 2018).
Alla kycklingar kläcks, inte till sina mammor utan till tusentals andra små kycklingar i en fabrik. Kycklingarna tippas på rullband där de sen sorteras i rasande fart. Sjuka kycklingar och tuppkycklingar sorteras bort. De friska hönorna hamnar för sig. En riktigt duktig könssorterare kan sortera ca. 1200 kycklingar i timmen med bara en felmarginal på 4st (Sveriges lantbruksuniversitet, 2018).
I hela denna process så försvinner liksom fakta om vad som händer med alla tuppar. För ungefär hälften av alla små kycklingar tenderar att vara av pojkkön och dessa är ingenting värda i äggindustrin eftersom de inte lägger ägg. De är heller inte stora och köttiga nog till att användas till köttdjur.
Alla dessa små tuppar som föds avlivas direkt efter kläckning och utsortering. Jag tror att många tror i Sverige att vi har fina och lugna sätt att avliva djuren inom Svensk djurindustri. De två sätten som används mest för att avliva dessa små tuppar och sjuka djur är att de antingen gasas ihjäl i stora gaskammare eller så kastas de ner i en typ av köttkvarn och mals levande. Resterna efter tusentals små tuppbäbisar används som mat till minkar eller andra djur. Detta är standard och är helt accepterat i vår fina svenska djurhållning. (jordbruksverket, 2018). Det mals ner eller gasas ihjäl ca. 15.000 stycken levande och friska söta små gula pälstussar varje dag i Sverige.
När de är 16 veckor gamla flyttas de till produktionsmiljön. Då är det ca. 2 veckor kvar tills de blir könsmogna. När de blivit könsmogna läggs det ungefär 90 ägg per 100 hönor och dag (Sveriges lantbruksuniversitet, 2018). I naturligt tillstånd lägger hönsen enbart ägg på våren och sommaren och oftast mellan 15-30 ägg. Men under mänskligt inflytande så plockar vi bort alla hönans ägg och hon försöker då ersätta dem hon förlorat med att lägga fler ägg. Vi använder också konstgjort ljus för att få henne att lägga ägg året runt (Svenska lantbruksuniversitetet, 2018). Detta är oerhört påfrestande för kroppen då benen lätt blir urkalkade av att tillverka så mycket äggskal samt att äggledarinfektioner är vanligt.
Hur lever då hönorna sina liv efter könsmognad?
Burhönsen är höns som lever hela sina liv i små burar tillsammans med andra höns. På 80-talet så beslutades att detta skulle vara olagligt då det var omöjligt för hönsen att ha ett naturligt beteende i dessa små burar. När man senare insåg att det inte fungerade att hålla alla dessa regler och samtidigt upprätthålla äggindustrin så ändrades istället hönsens behov av att kunna agera naturligt till ett behov av sittpinne, rede och sandbad (svenska lantbruksuniversitetet, 2018).
Burhönsen lever hela sin värpperiod på ett gallergolv. Hönan ska ha tillgång till foder och vatten. Man får hålla 16 hönor i samma bur. Varje höna i buren ska ha en yta av 0,060m2. Det är detsamma som 600cm2, vilket är stort som ett A4 papper.
Frigående höns inomhus är höns som går frigående på golvytor. Det finns system med bara en våning, där man då får ha 9 stycken värphönor per kvadratmeter. Bara 1/3 av ytan måste vara täckt av strö. Har man ett system med flera våningar med pinnar får du ha uppåt 20 hönor per kvadratmeter golvyta. Varje höna ska ha 15 cm sittyta på en pinne (jordbruksverket, 2018).
Hönorna lever i ungefär 75 veckor. Efter det anses de inte lönsamma längre då äggproduktionen börjar gå ner. De skickas då till slakt. Ytan inne desinficeras och nästa tusentals hönor kommer och ersätter de gamla (Svenska lantbruksuniversitetet).
Hur går då slakten till?
I Sverige så måste djuren bedövas innan de avlivas. Detta görs genom en bultpistol, elektricitet eller koldioxid (jordbruksverket, 2018). Hur detta ser ut är att djuret skjuts med en bultpistol i huvudet, gasas i en gaskammare eller får sitt huvud doppade i elförande vatten. Det finns även andra sätt att bedöva med el men när det gäller fjäderfä är detta vanligt. Detta ska alltså bedöva djuret så att det inte känner eller upplever själva avlivningen.
Själva avlivningen sker genom att man öppnar båda halspulsådrorna, också kallat att skära halsen av dem. Detta görs medan de hänger upp och ner så att allt blod ska rinna ur kroppen (jordbruksverket, 2018). De lever alltså fortfarande när detta görs. Här vill jag flika in att det pågått en enorm kampanj mot Halalslakt i Sverige. Halalslakt är alltså en slaktmetod där djuret ska avblodas medan det lever och alltså dö på detta sätt. Det är alltså absolut INGEN skillnad vad jag kan se mellan den slakt som är standard i Sverige och den halalslakt som alla högljutt protesterar mot. Bedövning innan slakt är en lag oavsett om det kallas halal eller ej.
Efter avblodningen ska personalen se till att djuret är dött innan man går vidare i nästa steg i slaktprocessen (jordbruksverket, 2018).
Att bedöva höns genom koldioxid innebär att de under 3 minuter utsätts för koldioxidgas (jordbruksverket, 2018) där de alltså förgiftas och kvävs och hysteriskt försöker komma undan och få luft. Försök att tänka dig själv. Att under 3 minuter tvingas andas giftig gas tills du till slut blir medvetslös.
Den vanligaste bedövningsmetoden för fåglar i Sverige är elektricitet. Bedövar man på detta sätt så måste halsen skäras av inom 20 sek efter bedövningen. Det är också regel på att personalen måste kontrollera att djuret är ordentligt bedövat innan halsen skärs av (jordbruksverket, 2018).
I stora slakterier hängs hönsen ofta upp med fötterna i fotbyglar på ett rullande band. Detta band med fåglar som hänger upp och ned, levande och vid fullt medvetande åker sedan vidare till ett elektriskt vattenbad. De hängande fåglarna doppas på sin väg ned i det strömförande vattenbadet för att på så sätt bli bedövade. Enl. jordbruksverket (SJVFS 2008:69) så får fjäderfän bedövas genom att man doppar huvudet i strömförande vatten.
Efter vattenbadet åker rullbandet vidare till en stor automatisk såg som helt sonika skär av halsen på hönorna. Problemet med detta är om hönan lyfter på huvudet vid vattenbadet är hon inte bedövad. Hönor är också olika stora så den stora sågen kan såga på lite olika ställen och efteråt ska det finnas personal redo att skära halsen av hönorna som sågen inte riktigt lyckats med (jordbruksverket, 2018). Man kan även använda en kniv till avblodningen och det finns även bestämmelser för hur denna kniv ska vara utformad. När större djur slaktas ska det göras stickkontroller för ordentligare kontroll av att djuret verkligen är dött utöver den visuella kontrollen. Detta gäller ej höns. Inget noggrannare än en visuell kontroll när rullbandet åker förbi behövs för att försäkra sig om att de är döda innan de åker vidare till nästa halt i produktionen. Det rekommenderas dock att den personal som kontrollerar visuellt att djuren är döda inte samtidigt har andra uppgifter (jordbruksverket, 2018).
Vad som händer efter själva avblodningen har jag inte hittat någon skriftlig information om men jag har däremot sett otaliga videor på hur rullbandet går vidare till att skolla hönorna så att fjädrarna lossnar. Här hoppas man ju att alla hönor är döda, men eftersom sågen inte alltid gör jobbet och en person sedan ska upptäcka de hönor som inte dött och avsluta jobbet så händer det helt säkert att levande hönor missas och skollas levande. Rullbandet går vidare och huvud och fötter slits av.
Ja detta var en liten sammanfattning av hur en värphönas liv och död ser ut här i vårt fina Sverige med de fantastiska djurskyddslagarna som gör att våra djur har det så bra och aldrig mår dåligt som djuren från andra länder.
Om ni vill veta mer så finns det MASSOR av fakta att hitta bara man letar. Mängder med videor och dokumentärer. Jag valde att skriva denna text med fakta utifrån våra svenska lagar och regler. Jag vill att folk ska förstå att våra svenska regler tillåter att detta händer varje dag, i massiv skala.
Alla bilder jag delat här kommer från djurrättsalliansens hemsida. Antingen från deras videor eller bilder. Gå gärna in där för att läsa mer och stötta dem. https://djurrattsalliansen.se/
Nedan följer länkar till de källor jag använt i denna text. Nästan allt skrivet är fakta från nedan källor. Men det finns en och annan liten fakta jag hört i dokumentärer mm.
https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/om-oss/avdelningen-for-fagel/lasvart-om-fjaderfa/avel-och-klackning/
https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/180577-har-mals-kycklingarna-levande
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/fjaderfan/slaktochannanavlivning.4.45fb0f14120a3316ad780001432.html
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/fjaderfan/mattforstallbyggnaderochburar/honsochkycklingar.4.6beab0f111fb74e78a780001693.html
https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/om-oss/avdelningen-for-fagel/lasvart-om-fjaderfa/lasvart-om-fjaderfa/
SJVFS 2008:69 ( http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b080001087/1370040990876/2008-069.pdf )
https://vimeo.com/261891758
https://djurrattsalliansen.se/